TV4 puffade hela morgonen för att FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson skulle intervjuas i programmet med anledning av den stora flyktingkatastrofen, men när tiden äntligen var inne och frågan ställdes om vad FN gör gick luften ur. Som en sufflé.
För svaret på vad FN gör var att FN ska träffas för att prata om saken. I slutet av den här månaden.
Vi har en världsorganisation som ska verka för fred och säkerhet, det är hela grundsyftet med den där organisationen, som får enorma belopp från världens alla stater (skattepengar alltså) och bidrag från enskilda för att upprätthålla och skapa fred och säkerhet. Samtidigt har vi ett krig som rasat i Syrien under fyra år vilket genererat den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget - men det enda FN dristar sig till att göra är att börja prata om saken.
Om tre veckor.
Jag har högre förväntningar på Jan Eliasson att åstadkomma mycket mer än så, men varenda en av oss ska också ha högre förväntningar på FN än att nöja oss med dessa kafferep som inte leder någonstans annat än till en axelryckning vid mötets slut om att det är komplicerat.
Situationen kräver handling och en stor dos beslutsamhet för att lösa de här problemen. Människor och djur dör och lemlästas varenda dag i det där kriget, ett ofattbart lidande som inte kan vänta på en lösning en enda dag till.
Om FN nu ska börja prata om saken, så börja åtminstone göra det idag.
