På Rapport igår kväll fick vi veta att Turkiet skjuter flyende syrier som försöker ta sig över gränsen, att de skickar tillbaka syrier till Syrien och att de inte släpper in de som flyr. Flera hundra per dag. Det är Amnesty och UNHCR som larmat.
Turkiet beter sig som nazisterna gjorde när det begav sig, också som Sverige och andra västländer till del gjorde under andra världskriget - i förlängningen även gör idag när man trots allt betraktar Turkiet som ett säkert asylland och avser att skicka tillbaka flyktingar dit utan reella garantier.
I förbifarten fick vi i nyhetssändningen också en kort uppdatering om att det i sydöstra Turkiet pågår stridigheter som dödat ett hundratal människor, då och då får vi en passant veta att Turkiet bombat PKK.
Det slår mig att vi inte får se några bilder från förödelsen, vi får inte höra skrikande eller se blodiga barn och kvinnor, vi hör inga fördömanden av Turkiets attacker, inga demonstrationer mot dödandet, inga protester, inga krav på eld upphör. Inte ens någon demonisering. Mot någon, eller mot något alls.
Det pågår också ett proxykrig i Yemen och häromdagen vi fick höra att många barn har dödats i konflikten, statiska och statistiska rapporter med offer utan ansikten. Inga upprörande bilder, inget lidande vi kan se, inga fördömanden av Saudiarabien och Iran som gjort Yemen till ett slagfält för sina ideologiska oenigheter.
Ingen tycks uppröras över det heller. Inte ens Margot Wallström säger något. Hon som har så hög utrikespolitisk svansföring, så angelägen om att komma in i FN:s säkerhetsråd för att sätta kraft bakom sin annars redan högljudda stämma, hon som...
Ingen upprörs heller nämnvärt över någon av alla de andra konflikterna som pågår i världen just nu. Åtminstone hörs inget av det. Medier rapporter knapphändigt, om alls. Dödandet fördöms inte, regimerna ställs inte till svars, konfliktlösningsförsöken uteblir, ingen part pressas av världssamfundet. Folk bara tillåts dödas, mördas, barn lämnas åt sitt lidande.
Jag noterar det skilda intresset media och politiker visar inför dödandet, inför kriget, lidandet och jag tänker på alla de konflikter som utlösts av palestinsk terror när Israel slagit tillbaka.
Efter många attacker, lång tid, återhållsamhet och stort tålamod. När raketer regnar över israeliska städer - och Israel slår tillbaka mot Gaza.
Det dör människor. Människor lemlästas. Det gör det alltid i krig. Det finns inget humant krig även om det finns regler att följa. Krig traumatiserar alla. På båda sidor.
Det mediala intresset är stort för palestinska offer, men inget intresse visas för de kurdiska offren.
När palestinier fallit under israeliska kulor, under israeliska bomber, låter inga politiska fördömanden vänta på sig. FN räknar antalet döda. Skickar utredare och fördömer. Media fyller spaltmeter om konflikten och kallar terrorister för underdogs när de buntar ihop civila med Hamas, tittar bort när terroristerna använder sitt folk som mänskliga sköldar, vänder bort blicken när palestinierna förtrycks av sin egen regim. Men inte när Israel slår tillbaka. Då visar TV israeliska bombattacker i direktsändning, och bevistar förödelsen dagarna därpå och vittnesmålen kablas okritiskt ut, svaromålen stympas. Hela världen får se hur Israel behandlar palestinierna. Sociala medier går bärsärk, antisemiterna värvar nya anhängare som säger sig vara Israelkritiska. Pro-israeler sätts i frysbox. Judar hotas.
När palestinska terrorister dödar israeler uppmanas "parterna" visa återhållsamhet, då manas till lugn, våldet förklaras med bosättningar och ockupation fast inget har med det att göra. Inte i grunden när bosättningar och ockupation är konsekvenser av våld och fientlighet, av nekat erkännande om existens.
Det går inte att förneka att det politiska och mediala engagemanget mot Israel är större än det är för alla de tusentals offer som dagligen dör och lemlästas i de andra konflikterna som pågår i denna stund - och som under åren har bränt marken under civila fötter.
Och det är inte närhetsprincipen som avgör nyhetsvärderingen. Mellanösterns och Afrikas konfliktområden ligger alla lika långt bort från Sverige och Europa.
Den enda skillnaden jag kan se är att Israel är regionens enda demokrati, och världens enda judiska stat som knappt syns på kartan men ändå förlänats epitetet som kvarterets buse, The Neighbourhood Bully.
Det tål att tänkas på och låten tål att lyssnas på igen och igen, den som Bob Dylan skrev redan 1983.
För ingenting har förändrats sen dess, time standing still.
"Well, the neighborhood bully, he’s just one man
His enemies say he’s on their land
They got him outnumbered about a million to one
He got no place to escape to, no place to run
He’s the neighborhood bully
The neighborhood bully just lives to survive
He’s criticized and condemned for being alive
He’s not supposed to fight back, he’s supposed to have thick skin
He’s supposed to lay down and die when his door is kicked in
He’s the neighborhood bully
The neighborhood bully been driven out of every land
He’s wandered the earth an exiled man
Seen his family scattered, his people hounded and torn
He’s always on trial for just being born
He’s the neighborhood bully
Well, he knocked out a lynch mob, he was criticized
Old women condemned him, said he should apologize.
Then he destroyed a bomb factory, nobody was glad
The bombs were meant for him. He was supposed to feel bad
He’s the neighborhood bully
Well, the chances are against it and the odds are slim
That he’ll live by the rules that the world makes for him
’Cause there’s a noose at his neck and a gun at his back
And a license to kill him is given out to every maniac
He’s the neighborhood bully
He got no allies to really speak of
What he gets he must pay for, he don’t get it out of love
He buys obsolete weapons and he won’t be denied
But no one sends flesh and blood to fight by his side
He’s the neighborhood bully
Well, he’s surrounded by pacifists who all want peace
They pray for it nightly that the bloodshed must cease
Now, they wouldn’t hurt a fly. To hurt one they would weep
They lay and they wait for this bully to fall asleep
He’s the neighborhood bully
Every empire that’s enslaved him is gone
Egypt and Rome, even the great Babylon
He’s made a garden of paradise in the desert sand
In bed with nobody, under no one’s command
He’s the neighborhood bully
Now his holiest books have been trampled upon
No contract he signed was worth what it was written on
He took the crumbs of the world and he turned it into wealth
Took sickness and disease and he turned it into health
He’s the neighborhood bully
What’s anybody indebted to him for?
Nothin’, they say. He just likes to cause war
Pride and prejudice and superstition indeed
They wait for this bully like a dog waits to feed
He’s the neighborhood bully
What has he done to wear so many scars?
Does he change the course of rivers? Does he pollute the moon and stars?
Neighborhood bully, standing on the hill
Running out the clock, time standing still
Neighborhood bully"
He got no place to escape to, no place to run
He’s the neighborhood bully
The neighborhood bully just lives to survive
He’s criticized and condemned for being alive
He’s not supposed to fight back, he’s supposed to have thick skin
He’s supposed to lay down and die when his door is kicked in
He’s the neighborhood bully
The neighborhood bully been driven out of every land
He’s wandered the earth an exiled man
Seen his family scattered, his people hounded and torn
He’s always on trial for just being born
He’s the neighborhood bully
Well, he knocked out a lynch mob, he was criticized
Old women condemned him, said he should apologize.
Then he destroyed a bomb factory, nobody was glad
The bombs were meant for him. He was supposed to feel bad
He’s the neighborhood bully
Well, the chances are against it and the odds are slim
That he’ll live by the rules that the world makes for him
’Cause there’s a noose at his neck and a gun at his back
And a license to kill him is given out to every maniac
He’s the neighborhood bully
He got no allies to really speak of
What he gets he must pay for, he don’t get it out of love
He buys obsolete weapons and he won’t be denied
But no one sends flesh and blood to fight by his side
He’s the neighborhood bully
Well, he’s surrounded by pacifists who all want peace
They pray for it nightly that the bloodshed must cease
Now, they wouldn’t hurt a fly. To hurt one they would weep
They lay and they wait for this bully to fall asleep
He’s the neighborhood bully
Every empire that’s enslaved him is gone
Egypt and Rome, even the great Babylon
He’s made a garden of paradise in the desert sand
In bed with nobody, under no one’s command
He’s the neighborhood bully
Now his holiest books have been trampled upon
No contract he signed was worth what it was written on
He took the crumbs of the world and he turned it into wealth
Took sickness and disease and he turned it into health
He’s the neighborhood bully
What’s anybody indebted to him for?
Nothin’, they say. He just likes to cause war
Pride and prejudice and superstition indeed
They wait for this bully like a dog waits to feed
He’s the neighborhood bully
What has he done to wear so many scars?
Does he change the course of rivers? Does he pollute the moon and stars?
Neighborhood bully, standing on the hill
Running out the clock, time standing still
Neighborhood bully"
