tisdag 31 januari 2017

Moderat inkonsekvenstänk

Moderaterna i Skåne anklagas för antisemitism när de tillsammans med SD ska stoppa omskärelse av barn och hävdar att det görs med hänvisning till religionsfriheten; ett barn ska ha rätt att välja.

"Barnet är min utgångspunkt. Barnet förtjänar också någon form av religionsfrihet, eller hur? Alla ska ha en religionsfrihet. Ett barn som växer upp vill kanske vara ateist eller vara muslim eller jude. Men barnet själv ska kunna välja det", säger Carl Johan Sonesson, moderat regionråd i Skåne, till Expressen.

Men säg mig, Carl Johan Sonesson, är dopet ett sådant eget val som barn får göra, eller faller inte kristendomen in under den bevekelsegrunden om religionsfrihet med barnets bästa för ögonen? 

I konsekvensens namn ska, med Sonessons resonemang, i så fall alla religiösa yttringar gentemot barn förbjudas annars får man gärna intrycket att det inte alls handlar om barnets bästa utan om något helt annat, såsom just antisemitism. 

Bland annat.


måndag 30 januari 2017

En historielös och farlig presidentorder

För ungefär ett decennium sedan kunde vi se tecken på att världen på olika håll, även Sverige, äntrade en nyfascistisk era. Nu har tecknen börjat forma stora mönster. Nu är det på allvar. På riktigt. Igen.

Visst. Det är som Homeland Security skriver i sitt försvarstal för Trumps verkställighetsorder som han undertecknade i fredags, att ingen kan kräva att få resa in i något land som inte är ens eget.

Men det är inte den synpunkten jag har problem med, det är de historielösa generaliseringarna med den unkna lukten från 1930-talet som nu handlar om att ingen med medborgarskap eller ursprung i Syrien, Libyen, Yemen, Somalia, Sudan, Iran och Irak får komma in i USA. Människor med ursprung i dessa länder ska inte ens besvära sig med att komma till bokade viseringsintervjuer på ambassaden.
Inreseförbudet sker med hänvisning till nationens säkerhet och hotet om terror.

Det ekar ihåligt.

Presidentordern hänvisar till elfte-september-attackerna men de som utförde dem var från Saudiarabien, Libanon, Egypten och Förenade Arabemiraten. Femton av de nitton kaparna var från Saudiarabien, wahabismens hjärta och bin Ladens födelseland. Inget av dessa länder finns med på Trumps svarta lista, framförallt inte Saudiarabien.

Men det är som med det mesta nuförtiden, man silar mygg och sväljer kameler, såsom den amerikanska avlyssningsverksamhetens modus operandi där man kastar ut stora finmaskiga nät för att få med allt. Kanske är det därför man också missar så mycket, och kanske missar man också så mycket för att terrorister vet att de inte ska prata i telefon eller maila till varandra, och kanske vet terrorister hur de ska undvika att fastna i den typen av nät som de amerikanska säkerhetstjänsterna lägger ut.

Varken Trump eller Homeland Security kan ha missat att det finns en uppsjö av pass att köpa på svarta marknaden och det räcker ju med att det inte står något om Syrien, Libyen, Yemen, Iran, Irak, Somalia eller Sudan i det passet. En slipad och målmedveten terrorist vet hur den ska agera så det här inreseförbudet drabbar bara oskyldiga utan ont uppsåt, och det drabbar sådana som söker skydd från just dem som USA säger sig vilja stoppa.

Hade det här inte varit så rasistiskt, för det är det med denna typ av generaliseringar, så hade det bara varit absurt och löjligt kafkaistiskt. Men det är inte löjligt, det är en riktigt farlig politik han har slagit in på den nye amerikanske presidenten och det går inte längre att blunda för att han till och med kan vara vår tids Hitler. Vi har ett sammanhängande mönster av fascistiska tecken och snart fler sådana ledare även i Europa.

Vi behöver inte längre fråga oss vart vi är på väg - det vet vi nu. Frågan handlar istället om hur vi stoppar utvecklingen innan det verkligen är försent.




fredag 27 januari 2017

"Representationsjakt"?

När jag läser om mutmisstankarna mot skogsbolaget Holmen, Fredrik Lundberg och Anders Borg inser jag hur långt ifrån jag är från vissa delar av verkligheten, eller näringslivets ankdamm som Birgitta Forsberg på DN benämner den.

I Dagens Industri beskriver Holmens VD Henrik Sjölund klövviltsjakten som helt naturlig, det är "representationsjakt" och det är bra att Fredrik Lundberg bygger Holmens varumärke. 

I näringslivets ankdamm bygger man alltså varumärken på att mörda - och det anses vara positivt?! Man kallar dödandet av helt oskyldiga individer ute i skogen för representation?

Det är något mycket stört över detta. Att man tycker det är fint att mörda. Det är det inte. Det är maffia. Det är förtryck. Det är att utnyttja sin makt mot dem som inte kan försvara sig. Det är ynkligt, det är fegt och det säger en hel del om dem som ägnar sig åt detta: De går bokstavligen över lik för att nå dit de vill och de har lyckats få det här samhället att se på den typen av människor som framgångsrika.

Men det är bara ett samhälle som förlorat sin moral och hederlighet till förmån för girighet och egoism som kan se det så.






onsdag 25 januari 2017

EU:s blame game med både skygglappar och öronproppar

Det är faktiskt ganska oerhört; Europaparlamentet antar en rapport som klandrar Israel för den palestinska misären på Gazaremsan medan palestinierna själva anklagar Hamasstyret för situationen. Europaparlamentet drar sig inte heller för att anklaga Israel för "Cases of the deliberate fatal shooting of individuals who posed no imminent danger to life amounts to an appalling pattern of apparently systematic unlawful killings." 

Var har européerna fastnat under de tolv år som gått sedan Israel, civila såväl som militär, lämnade Gazaremsan 2005? Har man helt missat tillbakadragandet och att det faktiskt är brödraskapets och Iransponsrade Hamas som styr den där remsan?

Europaparlamentet tycks befinna sig i en ideologisk bunker med både skygglappar och öronproppar där den bedriver politik under devisen: I've already made up my mind, don't come and disturb me with facts.

Jojo...

lördag 21 januari 2017

Bitter bismak i politiskt mörker

Den nye amerikanske presidentens installationstal idag lämnade mig perplex, eller kanske var det mer skrämd jag blev. För jag trodde faktiskt, på riktigt, att han skulle skärpa till sig, att han skulle bli mer statsmannalik i takt med att allvaret infann sig. På valdagen, då när det stod klart att han vunnit, kunde man skymta det, ana det, att nu var kampanjsmutsen bortborstad och försoningens tid inne, men av den lilla, tunna ljusglimten syntes idag inget. Inte en skymt. Istället andades talet 30-tal när han pratade om hur han skulle ordna jobb åt folket genom att bygga nya vägar, att han skulle skapa ett storslaget land (det fjärde riket?), och på det detta konfrontatoriska språkbruk. Trump tycker säkert att han låter handlingskraftig och vill framstå som effektiv. Jag tycker bara han låter otäck.

Så jag förstod Michelle Obamas olust när hon stel som en fura utan leende tog avsked och inte ens vände sig om och vinkade innan hon gick in i helikoptern. Jag förstod däremot inte hennes mans hyllning till Trump när han sa "Good job" efter installationstalet. Good job?!

Men ändå finns det saker jag både förstår och håller med Trump om, som att de amerikanska skattebetalarna inte ska behöva betala för Europas försvar. De övriga NATO-länderna - och Sverige genom PFF - åker snålskjuts på USA:s försvarsförmåga när ingen av oss ens proportionerligt bidrar med lika mycket som USA till försvarsalliansen men samtidigt vill ha alla fördelarna av den säkerhet som organisationen ger. Det är ynkligt att Europa, att EU, inte kan skramla ihop till ett eget gemensamt och starkt försvar om man nu ska vara en union utan istället göra sig beroende av andra, att man snyltar på andras tillgångar. Ett eget starkt försvar eller åtminstone proportionerligt betalande till NATO lär vi bli tvungna att ombesörja nu, både för Trumps pro-ryska hållning där vi förmodligen inte kommer att kunna räkna med något stöd när det kniper och för att Trump retirerar från det europeiska försvarssamarbetet.

Jag kan inte heller klandra Trump för att vara nationalist, eller för att sätta sitt eget land främst. Det gör alla ledare, det är det de är till för, att föra en politik som i första rummet gagnar den egna befolkningen. Men det finns olika sätt att göra det på.

Jag har också förståelse för Trumps syn på FN, även om han inte nämnde organisationen i sitt tal idag. Tidigare har han emellertid sagt att FN inte främjar fred eller består av demokratier, och det är ju en korrekt beskrivning. FN är en pratbubbla som inte åstadkommer vad den är avsedd för. Det har inte minst kriget i Syrien med (icke) önskvärd tydlighet visat.

Jag har också förståelse (förstås) för Trumps syn på Israel. Israel är inte bortskämd med goda vänner i världen. Tvärtom. Men jag vill inte ha vänner som Trump, och det är inte alldeles solklart att han ens kommer att vara en vän i skarpt läge. Han är en oförutsägbar, oförskämd, ouppfostrad och rasistisk misogyn. Och även om han inte nämnde något om sin syn på kvinnor i sitt tal idag så visade attityden och det han faktiskt sa att han inte lämnat kampanjretoriken bakom sig varför vi nog kan dra slutsatsen att kvinnoföraktet inte bara var saker han hasplade ur sig i stridens hetta.

Etablissemanget har missat allt det som banat vägen för Trump, det har inte tagit människors missnöje på allvar och detta straffas nu vi alla för. Vad värre är att etablissemanget i Europa fortfarande inte har greppat problemet eller problematiken så missnöjet fortsätter att växa även här och i takt med det växer också anti-etablissemangspartierna. För egen del har jag idag inte en aning om vad jag ska rösta på i det svenska valet 2018. Men hur missnöjd jag än vore skulle jag inte förmå mig att rösta på ett parti som i grunden har en rasistisk åskådning. Då kan det vara hur många frågor som helst i övrigt som jag delar deras syn på, men det går inte. I det avseendet finns ingen vågskål med x antal plus och minus att väga frågornas betydelse i. Eller så finns det en sådan skål där rasism alltid kommer att vara det tyngsta minuset som sänker skålen alldeles oavsett hur många plus som läggs i den andra.

Rasismen eller den generaliserande främlingsfientligheten är en dealbreaker. Där går min gräns. Så hur jag ska visa mitt missnöje med etablissemangets verklighetsfrånvändhet i alla de frågor där jag anser att Sverige idag är ute och cyklar och oppositionen visar ointresse eller saknar trovärdighet för att kunna förändra återstår att se.

Kanske blir det en riven valsedel från vart och ett av partierna som jag stoppar ner i kuvertet men som gör min röst ogiltig. Då har jag i alla fall gjort något, på mitt sätt sagt något - men utan att någon kommer att bry sig heller om det eller ens reflektera över vad den markeringen betydde.

torsdag 19 januari 2017

Esther, den underbara grisen

Det kanadensiska paret Derek och Steve, "daaaads...", trodde de köpte en minigris... som växte... och växte... och... ja, växte. Men så vacker hon är hela världens (nåja, nästan i alla fall) nya kelgris som bär med sig ett budskap och har en egen Facebooksida med över en miljon följare.
"Pigtastic!"





onsdag 18 januari 2017

Politiskt uttryckslexikon

Vi ska se över våra rutiner = Någon har klantat sig men jag har ingen aning vad det beror på och tänker inte ta något ansvar för det.

Vi ska säkerställa att det inte händer igen = Allt har gått åt helvete och jag ska se vem jag kan hitta som jag kan skyffla över ansvaret på.

Vi ska försöka nå samsyn i den här frågan = Vi ska se till att de andra håller med oss och delar vår uppfattning.

Läget är bekymmersamt = Det finns ett problem men det är inte mitt.

Enligt internationell lag är bosättningarna olagliga = Jag har ingen aning om vad jag pratar om men om FN säger att det är så, så är det så. (Internationell rätt, heter det, internationell rätt!)

Människor måste arbeta mer och längre = Om jag ska kunna fortsätta få min lön och behålla mina privilegier så kan inte folk hålla på och vara obotligt sjuka eller gå i pension.

Vi måste höja skatterna = Jag måste ju höja min lön och statsrådspension, behålla konsulterna, fortsätta resa i tjänsten och ordna fester.

Vi har tillsatt en utredning = Det är en alldeles för komplicerad fråga och jag har ingen aning om hur jag ska hantera den och samtidigt behålla makten så jag skjuter upp problemet så att det i alla fall ser ut som jag gör något.

Frågan ligger på EU-nivå = Tack och lov att vi gick med -94 så jag slipper ta ansvar och kan skylla på någon annan.

Vi har en feministisk utrikespolitik = Vi åker till Saudiarabien och Iran och lär av dem.

Vi har en human flyktingpolitik = Vi stänger gränserna, låter flyktingar drunkna i Medelhavet eller stänger in dem i Turkiet.

Vi värnar mänskliga rättigheter = Vi tittar på när civila dör i krig och håller tummarna för att de ansvariga ställs inför rätta tjugo år senare.

Tyst diplomati = Vi håller käften om brott mot mänskligheten så vi inte förargar någon.

Vår alliansfrihet har gagnat oss väl = Vi vänder kappan efter vinden och hoppas att vinden inte vänder.













torsdag 12 januari 2017

Obama - persona non grata

Det där gillar jag, det är krut i den washingtonska judenheten som stänger dörren för Obama till golfklubben som reaktion mot den Israelpolitik han fört under sina år som amerikansk president.

De förklarar honom helt enkelt persona non grata för, som det står i Expressen-artikeln, hans agerande i FN:s säkerhetsråd när han spelade bakom ryggen på israelerna och la ner rösten i bobyggarfrågan och såg därigenom till att Israel fördömdes för bosättningspolitiken.

Jag antar emellertid att utfrysningen även har med Iran-avtalet att göra, det om Irans kärnvapenprogram som Obama i sitt sista tal som president skröt om att han lagt ner utan att avlossa ett enda skott.

Det borde Obama inte skryta om. Han borde skämmas. För med det avtalet godkände Obama mullornas, revolutionsgardets, kort och gott den islamska diktaturens fortsatta kärnvapenutveckling och låste samtidigt upp deras dörr till de väntande mångmiljardkontrakten med den depraverade västvärlden.